31 december.

Idag är det dag 100 för oss här i Australien och sista dagen på 2011. Det har varit ett bra år men vi är övertygade om att år 2012 kommer bli det bästa året hitills (precis som alla andra nya år). Hoppas att ni känner likadant och att det går i uppfyllelse!

Puss och kram och GOTT NYTT ÅR!

Vi ses 2012!

25 december.

Nu har vi varit här i Adelaide i tio dagar och en hel del har hänt sen sist vi bloggade.

I torsdags och fredags jobbade vi med att sälja frukt. I torsdags nere vid havet och i fredags bredvid en motorväg. Vi fick inte sålt så mycket men chefen säger att det beror på att många åker till affärerna och handlar innan jul och då passar de på att köpa frukt där med, så efter julhelgen blir det nog bättre. Än så länge säljer vi bara mangos men det blir troligtvis mer fruktsorter så småningom.

I torsdags när vi stod och sålde vid havet i Semaphore så kom det en man och en liten flicka fram och pratade med oss. Pappan frågade vad vi hade för planer över jul och då vi inte hade några så bjöd han in oss till familjens yacht till fredagkvällen.

Vi hade alltså en annorlunda 23 december (uppesittarkväll) i år! Efter jobbet åkte vi direkt till familjen Gows hus där vi duschade och fräschade till oss. Sedan gick vi tillsammans med Darren, hans fru Melissa och lilla Eliza ner till hamnen som låg strax nedanför deras hus och till deras båt. Vi låg kvar i hamnen men kunde se solen gå ner borta vid horisonten och åt en god middag och drack gott vin och champagne. Medans vi åt så fick vi ett erbjudande av familjen att flytta in i deras hus och passa det och hunden då de själva har tänkt bo på och kanske åka ut med båten ett tag. Vi tackade ja och ska flytta in där på tisdag och sedan bo gratis i två veckor till den 9 januari. Vi får också använda familjens bilar om vi vill (de har tre Land Rovers med efternamnet GOW på nummerplåten) men det vågar vi oss inte på ifall det skulle hända något, vi klarar oss bra med våran fina Toyota Camry.

Dagen efter (vi sov över på båten), på julaftonen var det sedan meningen att vi skulle ut och åka med båten och kolla efter delfiner men Darren hade fått något i foten och var tvungen att uppsöka läkare så det blev inget med det. Istället så åkte vi tillbaka till stan till vårt hostel och gick ut för att köpa ingridienser till en julmiddag men det blev nog mer likt en midsomamrmåltid. Vi åt kokt potatis (det har vi inte ätit sedan vi åkte hemifrån, gott!) med gräddfil och smör, köttbullar (inte Matilda såklart), halloumi, majs och coleslawsallad. Till efterrätt åt vi vattenmelon och jordgubbar med grädde. Det var jättegott men inte alls vidare juligt, särskilt inte eftersom vi svettades så att det rann om oss hela måltiden (det var ca 35-40 grader). Efter maten så gjorde vi oss iordning för utgång eftersom vi hört att julafton är en stor partykväll här i australien (motsvarande vår juldag eftersom de firar jul på juldagen här istället för på julafton). Det visade sig dock att alla ställen stängde kl 12 på natten och att folket här börjar julaftonsfesten redan på dagen. Detta missade vi så vi gick bara ut en kort stund innan de stängde och vi fick gå hem och lägga oss.

Idag sov vi rätt länge och sedan tog vi en tur till stranden. Det var dock molnigt så vi stannade inte länge utn åkte istället hem för att förbereda oss för den julmiddagen som det skulle bjudas på här på hostelet. Då det sedandrog ihop sig till mat så visade det sig att maten inte räckte till och vi blev utan. Det var snopet! Istället tog vi en promenad på stan och gick förbi ett creperi där vi köpte varsin crepé med blandade bär och grädde. Det var smaskigt och smakade precissom svensk sommar! Sedan promenerade vi hem igen och värmde upp resterna sedan gårdagens jul/midsommarmiddag (som fortfarande smakade gott!) och sedan gjorde vi iordning lunchsmörgåsarna till imorgon.

Vi antar att vi ska jobba hela veckan som kommer men vi får ta ledigt när vi vill så vi får se hur det blir vid nyår. Än har vi inga planer men vem vet, någon kanske stannar till för att köpa mangos och bjuder in oss på något roligt!

Hoppas att ni hade en fin julafton och en fortsatt mysig julhelg! Om ni ska ut och juldagsparta så kör all in och festa lite för oss också!

Vi saknar er!

Många varma (svettiga) julkramar och många tankar sänder vi till er från oss!

24 december.

GOD JUL!

20 december.

Det är inte klokt att det redan är 20 december och jul. Vi har noll julkänsla men det är inte så konstigt när det går mot sommar här.

Idag skulle vi ha jobbat med attsälja frukt längs vägkanten någonstans här i Adelaide och vi åkte för att träffa chefen vid nio-tiden. Då han dök upp sade han dock att han inte riktigt vet vart han ska placera oss eftersom vi är tre som åker i samma bil och därför behöver stå ganska nära varandra men inte för nära för att störa varandras försäljning. Han skulle leta upp ett passande ställe idag och sade att vi garanterat ska få börja jobba imorgon. Vi fick i alla fall 100 dollar för att vi dök uppidag, inte illa! Så det verkarju inte som att han har ont ompengar och kanske kan man tjäna bra på detta ändå! Han säger att folk är galna i att köpa mangos just nu eftersom det bara är säsong i tre månader och att vi kan tjäna upp emot 400 dollar om dagen. Om det är sant så är det inte riktigt klokt, 2800 kr om dagen! Men det är upp till bevis imorgon! Vi får i alla fall jobba hur många dagar i veckan vi vill och tydligen tjänar man mest på helgen så vi ska försöka jobba varje dag, även på jul och nyår om det går bra för chefen. En typisk arbetsdag är från ca 10-18 eftersom det är då, särskilt på eftermiddagen, som man får sålt mest.

Vi har bokat in oss två nätter till på detta hostelet men på torsdag ska vi flytta till ett annat där det nog är lättare att hitta parkering och där sängarna förhoppningsvis är skönare (madrasserna vi sover på just nu är hårdare än när vi låg på liggunderlag i tält). Vi bor just nu mitt i Adelaides centrum och det är svårt och dyrt med parkering här, vi måste titt som tätt gå ut och flytta på bilen vilket är rätt jobbigt.

Idag då det visade sig att vi inte skulle jobba så tog vi en tur till stranden och kollade läget. Det var dock inget vidare väder så vi gick bara ut på en pir och tillbaka och sen åkte vi in mot stan igen där vi lyxade till oss med att köpa lunch ute för pengarna (inte alla pengar såklart) vi fick av chefen, Jason. Sedan shoppade vi lite kläder eftersom vi förmodligen borde se lite fräscha ut om vi ska få sålt något.

Nu är klockan kvart över nio och vi ska lägga oss och titta på film och sedan ta vår skönhetssömn inför morgondagen. Håll tummarna för att det går bra för oss med säljandet!

Hoppas att ni har det fint och inte är för julstressade. Roligt att ni har fått lite snö nu, vi håller tummarna för att det ligger kvar veckan ut!

Varma julkramar från Fruity Ma och Fruity Lo!

Förresten så är vi 9,5 timmar före er i tiden ifall ni undrar!

The Red Centre.

På lördagen lämnade vi Coober Pedy vid tiotiden och fortsatte vår resa norrut med en ny generator och en bil som gick som en klocka. Dock fick vi stanna till en gång för att kyla ner motorn som hettade till ordentligt, dels pga att vi körde långt och fort (det har varit minst 110km/h hela vägen) men också på grund av värmen som har legat runt 30-40 grader.

Vi korsade gränsen mellan södra och norra australienoch direkt kände vi hur temperaturen steg. Det som var konstigt var dock att det ändå var grönare i norra territoret än i de svalare södra delarna.

Vi kom fram till Uluru (Ayers Rock) runt kl 19 och satte oss nerför att väntain solnedgången för att sedan få se hur färgerna på stenen ändrades allteftersom solen sjunker. Tyvärr så blev det dock molnigt efter en stund så vi fick aldrig uppleva någon riktig solnedgång. Det var i alla fall häftigt att sitta där och titta på denna gigantiska sten, och under tiden avnjöt vi en delikat middag som bestod av färdiglagad pasta med tomatsås i konservburk (vi har under vår roadtrip ätit bröd med dressing till frukost, bröd och bönor till lunch och burkspaghetti till middag).

Då mörkret föll så åkte vi runt för att hitta någonstans där vi kunde sova för natten. Vi körde runt en stund på olika småvägar men kunde inte hitta något passande ända tills vi kom fram till en glänta mitt ute i ingenstans med en konstig belysning. Vi gick ut för att undersöka vad det var för ställe vi hamnat på och upptäckte att det var en rastplats. Där stod 9 rejäla träbord/bänkar uppställda och belysningen ledde längs en gång fram till en toalett med rinnande vatten. Vi borstade tänderna och skulle sedan bestämma oss för en lämplig plats att sova. Stället kryllade dock av myror så vi bestämde oss för att helt enkelt sova på borden, under stjärnorna. Innan vi gick till sängs så satt vi dock en stund och internetade då vi både hade internet- och telefonmottagning där ute i skogen.

Vi sov alla gott, trots lite småregnande, ända till vi blev abrupt väckta av en ficklampa och en barsk mansröst. Det visade sig vara en polis som kom för att säga till oss att vi inte fick campa där för att det var privat område. Vi packade då ihop våra sovsäckar och liggunderlag och åkte ca 2 mil söderut på Stuart Highway (vägen som går ända från söder till Darwin i norr), där hittade vi en rastplats där vi bestämde oss för att sova i bilen det som återstod av natten.

Klockan halv fem (vad vi trodde) så ringde väckarklockan och vi körde då tillbaka in i nationalparken som Uluru ligger i (den öppnar kl 5) för att komma i tid till att se soluppgången på stenen. När vi kom fram blev vi förvånade över att det inte var någon annan där och eftersom det inte verkade som att solen skulle gå upp på ett tag så sov vi en stund till. Ca en timma senare kom första bilen och sedan kom de i en tät ström. Det visade sig senare att Norra Territoriet är en timma efter södra Australien i tid och att vi alltså ställt klockan på halv fyra och var på plats i nationalparken kl 4, ca 2 timmar innan solen sedan gick upp.

Solnuppgången var egentligen inte så märkvärdig, den gick fort och färgerna på Uluru ändrades inte så mycket somvi har hört att de skulle kunna göra (det är nog olika i olika solnedgångar och uppgångar), men vi är ändå glada att ha sett det. Då solen var uppe gick vi tillbaka till bilen för att äta frukost och för att göra oss redo för att vandra runt berget, en promenad på ca 10,1 km. Precis i början av vandringen fanns de möjlighet att klättra upp på stenen (bara med en kedja att hålla i) och Will ville göra detta. Vi andra vågade inte då ca 35 personer har dött när de försökt bestigatoppen. Medans vi väntade på Will så klättrade Matilda dock upp en liten bit bara för att ha gjort det. Det var väldigt jobbigt och nedvägen var otäck då det inte riktigt fanns något att hålla sig i. Det gick dock bra för båda klättrarna och vi kunde starta vår vandring.

Det var en häftig tur och överallt fanns det skyltar som berättade om Aboriginerna och deras liv i och runt Uluru. Det fanns också grottmålningar som vittnade om liv i grottorna. Vi tog flera avstickare från stigen in på andra "återvändsstigar" och turen blev därför längre än 10 km och tog ca 4 timmar.

Då vi tagit oss runt och kommit tillbaka till bilen så körde vi till en annan del av nationalparken och till Kata Tjuta (The Olgas), som också är heligt för aborigierna. Kata Tjuta är aboriginska för "många huvuden" och det är ett passande namn för denna klippformation som består av ca 36 kupolliknande bergstoppar. Kata Tjuta var egentligen finare än Uluru men eftersom vi var trötta från den tidigare promenaden och värmen så gjorde vi bara den kortaste turen som tog ca 45 min fram och tillbaka.

På vår roadtrip har vi sett många olika varningsskyltar längs vägen som varnat för kängurus, kor, får, wombats och kameler. Vi hade sett alla dessa djusorter (Matilda körde nästan på en wombat på roadtripens andra dag) utom en kamel. På väg från Kata Tjuta så fick vi dock plötsligt syn på en kamel som gick och betade med på en äng. Vi rusade ut ur bilen och tog bilder och den lät oss komma riktigt nära. Den lade sig till och med ner så den kan inte ha varit så särskilt rädd. Vi fick riktigt fräckabilder med Kata Tjuta i bakgrunden men de får komma upp iett annat blogginlägg!

Efter fotograferingen så körde vi norrut till Kings Canyon där vi tog in på Kings Canyon Resort för tre nätter. Stället hade en pool som vi med glädje dök i för att kyla ner oss. Sedan gick vi till sängs och laddade upp batterierna för nästa dag.

På söndagmorgonen steg vi upp tidigt för att det inte skulle hinna bli för varmt då vi skulle utforska Kings Canyon. Denna vandring var kortare, 6 km, men eftersom det var mycket klättring och mer att stanna och titta på och fotografera än vandringen runt Uluru så tog det ca 5-6 timmar. Även på denna vandring så tog vi många extra återvändsturer så sträckan slutade nog på ca 1 mil ändå. Kings Canyon var verkligen häftigt och vi gillade det mer än Uluru och Kata Tjuta. Det blir en annan känsla när man klättrar än när man bara går runt, det var mer av en upplevelse. Då vi avslutat vandringen körde vi tillbaka till resorten där vi solade och badade i poolen en stund. Sedan gjorde vi i ordning oss för kvällen och gick till resortens restaurang där vi åt en rejäl middagsbuffé bestående av förrätt, huvudrätt och efterrätt. Vi tjejer hade dock valt att välja den billigaste buffénför 30 dollar (ca 204 kr) och fick därför inte ta av osten till förrätten och inte heller fick vi äta någon varmrätt. Det fanns dock många sallader och kalla rätter att ta av så vi var nöjda ändå. Will däremot valde att betala 59 dollar (ca 401 kr) och fick ta av allt. Att det är så dyrt beror på att resorten ligger så långt ut i ingenstans och att alla matvaror måste köras dit långväga ifrån med lastbil. Då vi avslutat måltiden gick vi och satte oss vid resortens utsiktsplats över Kings Canyon. Där satt vi och tittade på stjärnorna och spelade och sjöng (Will hade med sig en gitarr som lovisa spelade på). Det var en härlig kväll och vi såg alla varsitt stjärnfall. Vi kom också på att det var lucia dagen efter och passade då på att även sjunga lite luciasånger.

Dagen efter, luciadagen, så gick vi en annan promenadslinga på en annan del av Kings Canyon men den var väldigt lätt och kort så då vi kommit tillbaka till resorten så gick vi även en sväng runt själva resorten och hade då utsikt över Kings Canyon lite mer på håll. Även denna dag badade vi i poolen och solade och sedan hade vi en lugn och skön kväll på rummet.

På onsdagen körde vi tillbaka till Uluru då Will skulle flyga tillbaka till Perth därifrån (via Sidney). Då vi släppt av honom så körde vi norrut igen, denna gång med Alice Springs som slutmål. Vi tog in på ett hostel, duschade och fräschade, satte på en tvätt och gick sedan ut i hostelets restaurang där vi köpte lasagne och vegetarisk pizza (för 5 dollar styck!). Hostelet hade också en bar och där var fullt med trevligt folk. Vi följde med två killar, en australiensare och en engelsman, till stadens kasino och nattklubb och där var vi och dansade och roade oss. Matilda försökte sig också på att spela roulette men det gick inget vidare.

Torsdag morgon checkade viut vid tio och sedan åkte vi till ett museum om traktens flygande doktorer och fick också se en kortfilm om deras arbete. Vi åkte också till en ökenpark där man fick se och lära sig om livet i öknen. De hade en byggnad i vilken det på dagtid var mörkt och där man kunde se djur som man annars bara skulle kunna se på natten. Visåg både ormar, ödlor, råttdjur, fåglar och konstiga insekter, det var häftigt!

Efter vandringen i ökenparken satte vi oss i bilen igen och började vår resa söderut och in i södra Australien. På en rastplats mellan Coober Pedy och Glemdambo bestämde vi oss vid 12-tiden för att slå upp tältet för natten. Det är lite läskigt att tälta längs vägen sådär mitt ute i ingenstans och vi blev lite rädda när en bil full med karlar kom och rastade precis när vi slog upp tältet men vi har klarat oss bra.

På fredagen körde vi till Port Augusta där vi tog en paus på McDonalds för att där bestämma vad vi skulle göra härnäst och vart vi skulle åka. Vi ringde många samtal och sökte fruktplocknings ellerfruktpackningsjobb både i södra Australien och i Victoria (den delen av Aus där Melbourne ligger) men ingenstans fick vi napp. Det verkar väldigt svårt såhär innan jul och nyår så vi får avvakta till i början av januari och försöka på nytt då. Vi fick i alla fall tag på en man som sökte folk till att stå och säljafrukt längs vägkanten runt Adelaide (huvudstaden i södra Australien) och vi bestämde att vi ska träffa honom för en intervju i helgen. Då var det alltså bestämt att nästa resmål var Adelaide och vi ringde ett hostel och bokade in oss fyra nätter, till på tisdag. Vi fortsatte alltså vår resa söderut och kom fram vid åttatiden på fredagkvällen.

Nu är det lördag och vi har en riktig slappardag då vi laddar upp bilder från resan på facebook, bloggar och lyssnar på musik men då det regnarute så passar det bra. Om en liten stund ska vi laga middag (nudlar!) och sen ikväll ska vi gå ut och se vad denna staden har för nattliv att erbjuda!

Bilder på bloggen kommer antagligen upp imorgon eller i början av nästa vecka, ni får hålla ut tills dess!

Hoppas att ni mår bra och att ni inte regnar bort!

Ha en trevlig helg!

Kram från två fjollor med skrivkramp!

9 december.

Hej!

Helgen vi hade i Perth var härlig! Det regnade en del men vi fick också en del solsken och tid på stranden. Vi umgicks bland annat med våra vänner från Western Beach Lodge, åkte till ett akvarium och gick på bio två gånger (vi såg Twilight och The ides of March).

På tisdag kväll började vi dock vår road trip. Vi kunde inte komma iväg förrän vid sjutiden på grund av Wills jobb men kom ändå ganska långt den första sträckan. Vi körde till Kalgoorlie i regn, åska och blixtrar, kom fram ca kl 1:45 efter ca 600 km körsträcka och slog upp ett tält strax utanför staden på en liten avsticksväg från motorvägen. Det var regnigt och lerigt men vi sov förhållandevis bra ändå!

Onsdag morgon fortsatte vår resa vid ca halv åtta på morgonen. Vi körde in till Kalogoorlie för att besöka deras berömda guldgruva som är den största gulgruvan i världen som är öppen (som ett hål). Tyvärr var det dock stängt för dagen på grund av åskan och risken som den utgör. Vi åkte då istället till ett hotell som enligt Will är det mest berömda hotellet i Australien för att ta en öl. Detta på grund av att de hyr ut rum per timma (Kalgoorlie är den enda staden i Australien där prostitution är tillåtet). Tyvärr så öppnade hotellet dock inte förrän kl 10 och klockan var bara 9:15, så vi bestämde oss för att åka vidare istället.

Den andra dagen åkte vi ca 1265 km till Bookabie och Fowler's bay (som ligger i södra Australien) där vi slog upp tältet påen strand för natten. Vi sov jättegott till ljudet av vågornas brus och vaknade upp på torsdagen redo för en ny långkörare.

Vi körde då ca 1186 km upp till Coober Pedy. Coober Pedy är känt för att de bygger största delarna av sina byggnader under marken (pga att det kan bli 50 grader varmt här på sommaren) och vi ville gärna prova att bo under marken så vi ringde till ett hostel, Radeka, för att boka in sängar till fredagnatten (vi visste att vi inte skulle hinna fram innan receptionen stängde på torsdagnatten utan vi planerade att köra till CP, sova i tält och sedan checka in dagen efter och spendera fredagen i denna ökenstad). Vi kom fram ca 1:45 (vi är numera i Adelaids tidszon och 9,5 timmar före er) och åkte runt för att leta efter någonstans att slå upp tältet eller i alla fall för att parkera för att sova i bilen.

Medans vi körde runt och letade så dog bilen, som tur är på en avsides grusväg. Vi kände då att vi inte hade något annat val än att sova i bilen där vi befann oss för tillfället. Efter ca 15 min så kom dock en bil körande och två aboriginska kvinnor som var på väg hem från ett kalas hoppade ut för att se hur det var med oss. De försökte hjälpa oss med att starta bilen med startkablar och genom att "knuffstarta" den. Det gick dock inget vidare och de hjälpte oss istället att knuffa bilen till ett ställe där det var mer lämpligt för oss att stå.

Vi spenderade natten i bilen och och sov sådär. På morgonen fick vi tag på numret och adressen till en verkstad som låg ca 2 km bort. Vi fann inget annat råd än att knuffa bilen dit så det gjorde vi. Vi fick sedan skjuts tillbaka till centrum, checkade in, sov en stund och sedan har vi utforskatstaden. Coober Pedy är den stad där man har hittat flest opaler i hela världen och idag har även vi letat opaler. Vi hittede några små som vi kan ta hem som minne. Vi var också på ett Aboriginmuseum och där köpte vi varsitt halsband med våra stjärntecken i opal, också roligt att ha som minne!

Vid halv fem ringde de från verkstaden och sade att bilen var färdig och de kom för att hämta oss. Det var generatorn som var trasig och som alltså inte kunde ladda upp vårt batteri. Vi hade alltsåen välig tur som kom fram till vårt mål för dagen innan bilen dog, och också tur att vi redan innan bestämnt att vi skulle spendera fredagen här. Vi förlorade alltså ingen restid.

Hostelet vi bor på är det bästa hitills, väldigt rent och fräscht och sköna, mjuka sängar att sova i. Det är också häftigt att vi bor 6,5 meter under marken, svalt och skönt!

Vi har nu kört ca 2970 kilometer och imorgon beräknar vi att komma fram till Uluru (aboriginernas namn på Ayers Rock). Will ska inte flyga hem förrän på onsdag eftermiddag så vi har gott om tid att se Uluru, the Olgas, Kings Canyon, Alice Springs och vad än folk vi möter sägeratt vi borde se, det känns bra.

Förlåt för att vi inte skrivit på ett tag men vi har inget internet ute i öknen, inte heller någon täckning på telefonerna. Men vi mår i alla fall bra och hoppas att ni gör det också!

Nu är det sovdags här, klockan är 1 och vi har en bra bit att köra imorgon. Det kommer kännas som himmelriket att sova i en mjuk, sval säng efter två nätter i tält och en ganska orolig natt i bil.

Kram och godnatt!